Jämställdhet – Vad har det med kommunens uppdrag att göra?
Riksdagen har antagit långtgående jämställdhetsmål. Regeringen avsätter varje år stora medel för att förverkliga dessa mål, men för att klara uppdraget måste Sveriges kommuner ta på sig en huvudroll. Därför är jämställdhet ett viktigt uppdrag för varje svensk kommun.
I varje svensk kommun bor flickor och pojkar, kvinnor och män som nyttjar kommunens välfärd i form av fysisk miljö, förskola, skola, kultur och fritidsutbud samt vård och omsorg. För många är kommunen också en arbetsplats.
Att kvinnor och män skall ha likvärdig service och att resurser skall fördelas rättvist är självklart men ändå är det inte så idag.
Det finns skillnader inom många områden och hela tiden upptäcker vi nya, om vi vågar granska hur välfärdstjänster kommer flickor, pojkar, kvinnor och män till del.
Vem får vad? På vilka villkor och varför? Att våga analysera och ifrågasätta den egna verksamheten är en förutsättning för en hållbar utveckling.
Det finns många exempel på kommunala verksamheter som inte är jämställda. En av de viktigaste, skolan, har visat sig vara en plats som inte är jämställd vilket påverkar utvecklingsmöjligheterna för flickor och pojkar. Flickor upplever en sämre hälsa, psykisk ohälsa och stress men har bättre resultat än pojkar. Pojkar har sämre meritvärden och många har fastnat i en antipluggkultur som styr deras möjligheter i skolan. Traditionella föreställningar om pojkar och flickor påverkar i sin tur deras möjlighet att göra fria val. Det genererar i sin tur en könssegregerad arbetsmarknad. I Västmanland har 42 procent av kvinnorna och 31 procent av männen en högskoleutbildning. 69 procent av kvinnorna och 91 procent av männen arbetar heltid och män tjänar betydligt mer.
Delegationen för jämställdhet i skolan DEJA – har satt fokus på detta. Det är viktigt att kommunerna nu tar del av forskning och frågeställningar och börjar ett arbete för att motverka denna negativa utveckling.
I landstinget Västmanlands undersökning om ungdomars livsvillkor ”Liv och hälsa ung 2010” bekräftas denna utveckling och siffror finns nedbrutna för varje enskild kommun. Med detta som bakgrund måste varje kommunfullmäktige fråga sig – vad gör vi för att minska dessa skillnader? Vad gör vi för att skapa en jämställd skola? Flera kommuner i Västmanland har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR). Genom en av artiklarna förbinder sig kommunerna att verka för en jämställd skola i flera avseenden och då inte minst att avskaffa stereotypa förställningar om kvinno- och mansroller.
Detta är bara ett område som vi aktivt och kritiskt måste granska om vi har målet att skapa ett rättvist samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter.
Vi som är Centerpartiets företrädare i kommunerna och landstinget i Västmanland kommer att arbeta hårt för att synliggöra orättvisor och lägga förslag för mer rättvisa villkor i Västmanland.
Slutmålet är ett jämställt Västmanland!
AnneMarie Andersson, gruppledare Kungsör, Madelene Eriksson, ledamot BUN Kungsör, Carola Gunnarsson, Sala, ordförande Centerpartiets kommunala sektion, Birgitta Andersson, Köping, landstingsoppositionsråd, Barbro Larsson, Sala landstingsfullmäktige, Lars Kallsäby, oppositionsgruppledare Västerås, Jenny Adolpsson, gruppledare Köping, Kerstin Rosenqvist, gruppledare Arboga, Marianne Avelin, gruppledare Hallstahammar, Christer Eriksson, gruppledare Sala, Monika Andersson, Fagersta, Rolf Andersson, gruppledare Skinnskatteberg, Erkki Visti, gruppledare Surahammar, Mikael Jonsson, Sala.